THE snorunge
Var hos Agge igår och upptäcker att människan har dragit hem ett Nintendo. Ni vet den där riktigt gamla sorten (se bilden). Det fick mig att tänka på mitt första minne förknippat med TV-spel. Jag gick på lågstadiet och ville mer än något annat i världen ha ett husdjur. Mina föräldrar vägrade, men när jag inte slutade tjata råkade pappa kläcka ur sig att om jag skulle bo i förrådet på gården så kunde jag ju ha en kanin där. Vad han kanske inte räknade med var att jag utan att blinka gick med på det förslaget och samma natt sov jag i förrådet. Jag tror att pappa tyckte att detta var ganska kul, men mamma var inte lika nöjd. Hon krävde att pappa skulle lösa situationen. Tillslut såg pappa som enda utväg att muta mig för att jag skulle flytta in i huset igen. Han sa att om jag flyttade in igen skulle jag få ett TV-spel.
Jag gick med på det.
Jag kan med handen på hjärtat säga att detta är enda gången i livet jag fått uppleva hur det är att vara riktigt jävla bortskämd. And I liked it.
Kommentarer
Trackback
