Konsten att hitta på bra användarnamn.
Här sitter jag och ska installera Spotify och vad händer? Jag fastnar redan vid första raden som ska fyllas i. Username. Hur svårt kan det vara? Anja. Upptaget. När jag var yngre hade jag minsann ingen brist på fantasi när det gällde att komma på användarnamn. Min första mail t.ex. var babe666. Fyndigt OCH snyggt. Några år senare tyckte jag plötsligt att det var lite för fjortisaktigt och bytte därför till oOanjaOo. MYCKET bättre!
Den stora frågan är vad jag ska välja nu? oObabeanja666Oo? Det är i alla fall ledigt.
Bad day.
I högtalaren på t-banan förut:
- Välkomna till T-centralen. Ha en fortsatt trevlig dag. Le gärna lite extra mot varandra!
Herregud! Kan man få ha en dålig dag ifred eller?
Inga fler hurtbullar för då blir det "the evil eyes" alltså!
Obehagliga barndomsminnen.
Titta på den här videon från barnprogrammet "Hajk" som visades under sommarlovsmorgon när jag var liten. Hur tänkte de som var med egentligen? Och då pratar jag inte om de töntiga gubbarna från Sven-Ingvars eller vad det nu är för skit, nej jag menar barnen! Jag minns att jag redan som liten störde mig extremt mycket på de två killarna som står vid grinden. De förstörde min dag. Och hur tänkte hon med de stora runda solglasögonen? Jag hade också ett par runda solglasögon under en svag tid i mitt liv. Jag var sju år och köpte dem enbart för att min storebror köpte ett par sådana och jag tyckte han var cool. Det är ju ett under att jag blivit den jag är idag med sådana förebilder.
..
Personer jag hatar extra mycket.
Jag tänkte publicera en favorit i repris. Ett inlägg från min förra blogg som är sedan länge död och begraven. Ett inlägg som skrevs i ett upprört läge en dag då jag hatade mitt jobb extra mycket. Det blir inte riktigt samma inlägg, för det finns inte kvar. Men andemeningen är densamma.
Jag hatar (fortfarande) folk som:
...säger skrot, skräp och grus istället för mynt. "Jag tänkte göra mig av med lite skrot", säger de och skrattar. Som psykopater precis innan de ska få sin medicin. "Jag tänkte göra mig av med lite skrot. Hahahaha". Människor som ni skrämmer mig.
...säger "Jag vill köpa en Trisslott - med vinst", och sedan skrattar de som att de precis sagt något oerhört fyndigt. Som att de nyss kom på det och är oerhört nöjda med "skämtet". Nej, det är inte kul. Inte ens lite.
...tar en liten kaffemugg men trycker på knappen där det stor "Stor mugg". Sedan skriker de "OOOOOJ! HALLÅÅÅÅÅÅ! JAG TRYCKTE FEL!". Jaha, vad vill du att jag ska säga? Grattis, din sopa.
Nu ska jag och min taskiga attityd gå och lägga oss. God natt.
Den bistra sanningen.
Varje dag kan man läsa på de stora modebloggarna om alla glamourösa saker de får göra. De skriver om när de är på modemässor och pressvisningar och hur kul det är. De skriver det så att alla andra ska tro att de lever ett mycket roligare liv än alla andra. Nu ska jag berätta en sak för alla er som inte får gå på sådana här saker (för ja, jag är en av dem som får det): det är inte precis så glamouröst och lyxigt som man kan tro alla gånger. Speciellt inte när man går på presslunch på en fin restaurang och förväntar sig en braklunch i form av oxfilé eller något annan dyrt...ee...gott... men när man tittar ned är detta vad man ser:
En glasburk. Med fiskpuré.
Yummy!
Slut som artist
Helgen i korthet: Melodifestivalen i Globen i lördags. Utgång efteråt. Landade i sängen 04.20. Vaknar vid nio när Fia (som ska ta tåget vid halv elva) har ställt sin väckarklocka med signalen från helvetet. Hon väljer att snooza. Fem minuter senare har Fanny och hennes kompis ställt sina väckarklockor för att de ska gå upp. Frivilligt! På kvällen såg vi Män som hatar kvinnor på bio. Jävligt bra är den. Och otäck som fan. Älskar Lisbeths karaktär. Äntligen en jävligt intelligent och stark tjej som ger igen. Jag gillar smarta och starka män också. Men de är inte lika sällsynta i filmvärlden. Kvällen avslutades med Beck.
- Det finns 423 Anders Larsson i Sverige.
- Men bara en Gunvald.
Det här kan nog gå till historien som ett av topp tre tråkigaste inlägg jag någonsin skrivit. Det är nästan intressantare att läsa Blondinbellas senaste inlägg som handlar om vad hon har på sig idag. Jeans och en blus. BLUS? Vem har blus nu för tiden förutom mormödrar och Karin i Sanning eller konsekvens?
Jag är slut som artist.
Hyresvärden från helvetet
Som jag tidigare nämnt bor jag för tillfället i ett kollektiv. Vi är några stycken som delar en stor lägenhet på fem rum och kök på söder i Stockholm. Kvinnan som hyr ut rummen bor själv i lägenheten i vanliga fall, men är för tillfället utomlands. Nyligen blev en kille i lägenheten anklagad av någon annan för att ha rökt inomhus. Genast fick han ett mail från hyresvärden som bland annat skrev "Get the fuck out of my apartment! I am a lawyer and I will sue your ass!".
En av tjejerna hade tänkt vara hundvakt åt en kompis hund en dag. Hon fick genast ett mail där det stod att om hon tar in en hund i lägenheten kommer hyresvärden dit och dräper den. Hon verkar trevlig, den där hyresvärden. Synd att jag inte hinner träffa henne innan jag flyttar därifrån.
Hovmästarn, det är någon som har spottat i min mat...
Idag har jag varit på presslunch på någon fancy restaurang. Det var inte så mycket som var gott. Huvudrätten till exempel som ni ser på bilden. Det var fisk utan någonting till! Rödbetor räknas inte. Sen har man ju hört talas om restaurangfolk som spottar i kundernas mat. Men ska de göra det kan man ju önska att de åtminstone är diskreta...
Tråkigt inlägg förtjänar tråkig rubrik
Åh nej, nu börjar beach 2009-hetsen. Likt ett virus sprider den sig sakta men säkert. Bara de senaste dagarna har folk i min omgivning pratat mycket om vikt. Ett av mina topp tio samtalsämnen att hata. Finns det mycket tråkigare att prata om? Igår fällde någon kommentaren "Jag vill också ha tvättbrädemage", till mig. Tvättbräda och tvättbräda. Resultatet av magsjuka skulle jag vilja säga. Obs kids, don't try this at home.
Själv har jag nu haft en lååång period av härligt uppehåll i träningen och är nu tillbaka till The kycklingarmar. Så att ... beach 2012, here I come! Någon som är på?
Min största fobi
Vill tillägna det här inlägget till min vän Johan som har fobi för spyor och som får chockterapi för detta av mig som alltid ringer och berättar sådana här historier för honom direkt efter att de har inträffat.
Det finns några få bloggar som jag tycker är roliga. En av dem är Alex Schulmans. Jag läste det här inlägget av honom alldeles nyss och insåg att han och jag har en sak gemensamt: båda hatar hår. Jag menar inte hår som sitter fast på huvudet, men hår som finns på ställen där de inte borde vara. Som håret man kan hitta i avloppet, som Alex skriver om. Alex blir dock inte äcklad av sina egna hårstrån om de ligger på fel ställen. Där skiljer vi oss åt. Vi kan ta ett exempel som inträffade för ca två år sedan:
Jag sitter hemma i min lägenhet och njuter av en av mina absoluta favoriträtter: pannkaka. Jag är inne på min tredje när jag plötsligt tittar ner på min tallrik och ser att en bit av ett hårstrå sticker ut ur pannkakan som ligger där. Pannkakan som jag redan hunnit äta halva av. Det är inte bara det att det är ett hårstrå i pannkakan, utan tanken på att jag eventuellt har ätit upp halva hårstrået. Det vänder sig i magen och jag måste luta huvudet bakåt och andas djupt. Precis när jag tror att jag inte mår illa längre tittar jag på hårstrået igen och då händer det. Jag spyr. Rakt ut. Över hela golvet.
Många människor har fobier för ormar eller råttor. Jag har fobi för hår.
Nu måste jag lägga mig ned och hyperventilera. Mår fortfarande dåligt bara av minnet av denna händelse.
Kraaaam på er!
Jag lever!
Förstår att ni har saknat mig. Ni har inte kunnat äta ordentligt, legat förlamade i sängen och sörplat avslagen Cola. Nej just det, det var visst jag. Nu är i alla fall panikångesten över;
I'm back!
Helgen spenderades i Jönköping på frisörmässan Elmia Inspiration. Det var inte så kul...
...
Life sucks
Ledsen för den dåliga uppdateringen men jag passade på att bli lite magsjuk här igår natt. Magsjuka kommer alltid lika lägligt. Imorgon ska jag t ex på en hårmodemässa med galafest efteråt. Det blir trerätters middag, men det enda min kropp äter för tillfället är avslagen Cola och torra smörgåsrån som smakar papper.
- Oxfilé med potatisgratäng? Nej tack du, jag har med mig egen mat...
Igår mådde jag så dåligt att den mest ansträngande aktivitet jag orkade med var att guppa lite i sängen så att den knarrade. Nästan lika kul som det hade varit att gå på releasefesten på Solo som jag var bjuden på...
Starstrucked? Me?! HAHAHA!
Fredrik skrev förut att han är på hotell och nyss checkade Niclas Wahlgren och Laila Bagge in. Men herregud, låt de stackars människorna vara (här har vi en som har fattat poängen). Jag förstår att Fredrik - som kommer från en liten plats som inte finns utmärkt på kartan - blir överexalterad när en sådan sak händer. För mig som bor i Stockholm är det här vardagsmat. Bid deal liksom. Men visst jag kan väl också namndroppa några kändisar jag har sett den senaste tiden: Adam Tensta, TinTin Andersson, Reuben Sallmander, Lars Wallin, Martin (Du är så yeah yeah wow wow) Svensson, Idol-Robin, Idol-Alice...
Det är ingen tävling
Det är ingen tävling
Det är ingen tävling
ALLT är en tävling!!
A moment of honesty
Tillbaka i Hufvudstaden efter helgens bravader i Örebro. Ellen hade inflyttningsfest och ett av samtalsämnena som avverkades när alkoholhalten stigit avsevärt var Blondinbella. Jag har ett svagt minne av att jag konstaterade att bakom hennes blogginlägg finns inte en gnutta tanke eller finess. Det står jag för idag också. Men jag fick mig en liten funderare alldeles nyss då jag skrev ett inlägg här som jag tog bort lika snabbt. Jag skrev det, läste det och tänkte "Men Anja, det där var väl ändå ganska omoget?". Sedan raderade jag det.
Såhär skrev jag:
Jag har inget att blogga om och det ger mig dåligt samvete sju dagar i veckan. Om jag hade haft en kamera med mig hade jag bjudit på en närbild av mitt kön. Men det har jag inte. Trist.
Nej, en sådan låg nivå ska vi väl inte ha på den här bloggen som annars präglas av sådana genomtänka och välslipade inlägg.
Jag vill bara vara ärlig mot er.
