Du är vad du bloggar om

Ni kanske undrar vad jag har för mig när jag bloggar så sällan?
Åker buss, förmodligen.

Jag har haft distansförhållande med min kille de senaste 18 månaderna. Under denna tid har jag åkt med buss för att hälsa på honom ungefär två gånger i månaden. Åtta timmar tur och retur per gång. Ibland blir det bara en gång, men om vi räknar på två gånger i månaden så innebär det 288 timmars restid på ett och ett halvt år.

Jag har alltså åkt buss i tolv dygn.

När jag åker buss försöker jag roa mig själv så gott det går. Ibland sitter jag och spanar ut genom fönstret och försöker lära känna Sveriges landsbyggd. Okej, jag ljög. Efter att ha sett samma sträcka i repris under totalt tolv dygn så skiter jag fullständigt i omgivningen. Jag vill helst slå en kastrull i pannan på mig själv och somna in. Men tidigare såg jag ett och annat på vägen som jag ibland fick för mig att dokumentera. Saker som jag tycker är helt värdelösa egentligen, men som jag kan ana att någon annan är mycket stolt över.

Här har vi till exempel en infart, eller vad den nu ska kallas, som jag fotade en gång:



Den är stor (big) och här kör man in (inn). Big inn. Och säkert ska det vara något underfundigt med begin (börja) som de har skojat till det lite med här. Jag ser framför mig hur ett gäng feta och tunnhåriga kostymnissar hittade på detta under ett eftermiddagsmöte som ”spårade ur". De satt där och frustade av skratt, så att fetthakorna dallrade, åt sin egen finurlighet.

Eller vad tror ni?

Igår tvingades jag åter igen att möta min ångest. Nej, inte Pressbyrån utan Swebus. Jag lyckades med bravaden att knipa platsen bakom utgången, den enda platsen med benutrymme, och jag kände direkt att resan började för bra för att vara sann. Några sekunder senare kommer ett ungt par i hundratjugokilosklassen och letar efter två lediga platser bredvid varandra. Bakom mig finns två säten som verkar vara lediga, men det visar sig att den ena platsen är upptagen då det ligger en väska på sätet.
- Vem har lagt en väska på sätet? MOGET!, vrålar tjejen och beordrar sin kille att flytta på väskan.

Det visar sig att väskan tillhör en gammal farbror som är på toaletten. När han kommer tillbaka händer det som inte får hända. Tjejen sätter sig bredvid mig. Resten av resan får jag därför nöja mig med ett halvt säte.

Plötsligt får tjejen ett sms från en vän som skriver att hon "inte kan lämna tillbaka locktången förrän på torsdag" (detta sms läses naturligtvis upp högt för pojkvännen - och resten av bussen). Tjejen ringer snabbt upp kompisen och sedan inträffar följande två samtal:

1. Tjejen till kompisen: Hej vad gör du och var är du? … Okej … Men du, varför på torsdag? … Okej. Hejdå.

2. Tjejen till sin pojkvän: Vet du vad hon sa?! Jag ba ”Hej vad ville du?” och hon ba ”Jag skulle bara kolla var du var”. Jag ba ”Okej, vad gör du?” och hon sa att hon var med Emma och Ida. Jag ba ”Okej, varför kan du inte lämna locktången förrän på torsdag?” och hon ba ”Nej men jag ska träffa Micke imorgon” och jag ba ”Jaha, är det viktigare än mig och att jag får min locktång?” och då visste hon inte vad hon skulle säga! Bitch.

Komiskt att ljuga ihop ett telefonsamtal som precis ägt rum framför personen man berättar om det för.

Idag kom jag till Stockholms Centralstation 14.45 för att ta tåget till Örebro 15.07.

Samtidigt på SJ’s kontor:

- Hörrni, vad tror ni oddsen är att 15.07-tåget blir försenat?
Högljudda skratt hörs i bakgrunden.
- Inte en chans att det kommer iväg över huvud taget! Men ropa ut att det ska gå 15.37, så att de får hopp de jävlarna. Skyll på tekniska problem eller nåt.

15.35
- Okej, 15.07-tåget är nu officiellt inställt. Ska jag ropa ut det?
- Nej nej för fan! Vi plågar dem ett tag till. Ropa ut att den nya tiden är 15.52!

15.52
- Okej, nuuuu kan du ropa ut det. Och säg att nästa går 17.07.
- Jo, för det kommer det säkert att göra. HAHAHAHAHA!

Den nye har hela tiden suttit tyst och studerat sina arbetskollegor. Nu flackar han med blicken och stammar fram:
- Men...men...varför är det så många tåg som inte funkar egentligen? Vi fick väl flera miljoner efter förra vintern för att lösa problemet till det här året? Vad har de pengarna gått till?

De andra tittar tyst på varandra. Margareta, den självutnämnda bossen i gänget harklar sig.

- Kom, säger hon och tecknar med ena pekfingret till den nye att han ska följa med henne.
De går ner i källaren och fortsätter längs den trånga korridoren. Margareta stannar framför en stor metalldörr som är märkt med ordet ”FÖRVARING”. Dörren är förseglad med en regel och en kedja med ett tungt hänglås. Margareta öppnar dörren och håller ut armen i en svepande rörelse.

- TADDAAAAA!

Välkommen till Swebus!
- Vi erbjuder 30x30 cm stenhårda platser med extra trångt utrymme för benen vilket försvinner helt när personen framför fäller bak sitt säte.
- Vill du sitta själv? Glöm det. Då alternativen till oss är som gott obefintliga kan vi garantera att vi alltid har fullt till bristningsgränsen.
- Valmöjlighet till att förboka en särskild plats på bussen? HAHAHA!
- Internet, uttag för dator och andra faciliteter? Eh. Va?

Förresten. Vi är dyra också.



Och såhär härligt var det igår på Swebus 20:00 från Jönköping till Stockholm:

Trehundrafemtio kronor fattigare klev jag på Swebus med en härlig bussresa på fyra nätta timmar framför mig. Då de flesta platser redan var upptagna  var den enda kvarvarande fönsterplatsen en där Swebus valt att placera en stor klisterskylt som tänkte hela rutan. Hello åksjuka.
Upptäcker att Swebus A/C för en gångs skull tycks fungera. Alltid något!

En minut senare kliver killen med andedräkten från helvetet på och söker genom bussen tills han hittar mig.

Tre killar, ca 20-25 år, placerar sig längst bak och höjer kvalitén på resan ytterligare ett snäpp genom att köra samma låt på repeat, högt, röka på toaletten samt att prata. Jättehögt.

Konversationerna var i alla fall spännande:
- Men asså fattaru, fattaru? Hoooorunge. Sätt på högtalaren så jag får höra vad hon säger. Jävla hora, jag vill inte snacka med henne fattaru?!

Swebus, ni borde betala mig för att åka med er.

Det är rätt generöst ändå av SJ att reservera en hel vagn enbart för det ändamålet:

Men det vill till att man själv har med sig lämpat sällskap, alternativt har stämt träff med någon där. Annars är nog risken ganska stor att man står där själv med sugen_man_med_ö[email protected]...

Du är varmt välkommen att resa med våra pendeltåg! Ett snabbt och bekvämt sätt att ta dig fram. Vi hämtar upp dig ungefär en kvart efter utsatt tid efter att du först har blivit ordentligt nedkyld av 18 minusgrader med snön piskandes i ansiktet. Därefter får du en ståplats på knappt 30x30 cm, inklämd bland hundratals andra resenärer. Fönsterplats finns om du kan tänka dig att stå pressad med ansiktet mot rutan. Njut av dåligt syre och en blandning av suspekta andedräkter, fis och hårbotten. Vi lovar att du kommer fram svettig, arg och minst tio minuter försenad till jobbet.

VÄLKOMMEN!