Du är vad du bloggar om

Jag vet inte om alla av er vet att jag hade en vid sidan om? Det är ett avslutat kapitel alltså, men det fanns en tid då jag körde dubbelt. Med bloggandet alltså. Så till er som klagar när jag inte uppdaterat på en tid: VARSÅGODA! En till blogg skriven av mig! Här kan ni bland annat läsa om när min pojkvän tvingade mig till slavarbete eller om kattmaten jag fick av honom i present på Alla hjärtans dag...

VA?! Gav han mig kattmat?! Hade förträngt det. Det är ett JÄVLA mirakel att vi fortfarande är tillsammans om ni frågar mig. Här kommer inlägget i repris bara för det:

"Whiskas - om Anja själv får välja
Förstår att ni nästan avlider av nyfikenhet över vad jag och min kille gav varandra på Alla hjärtans dag. Jo det ska allt jag berätta för er. Jag skickade en sån där supermegasöt nalle med nallebud. Vad jag fick av min kille? Kattmat! Jo det är sant! Så romantisk är han.  

Okej jag fick underkläder också. Och choklad. Och kattmaten fick jag pga att han kallar mig "Katten" ibland. För att han en gång målade morrhår på mig när jag sov.

Det sista tvingade han mig att skriva. Under pistolhot."


                                   

Jag och mina vänner var på Ritz i Örebro på juldagen. För att se om vi missade något nån annanstans kollade jag vimmelbilder från Örebros övriga ställen...


Strömpis:


- Kom igen nu brudar, här finns det FETA resurser!
(Närmare bestämt etthundrafemtio kronor…)


Virus (Vem fan döper en klubb till Virus?!):


...det är i alla fall klass på dem som går dit...


Satin:


Här var det drag!
Lägg märke till killen i svart tröja, till höger i bilden:
- DRAAAAAAG!


Björnis:


Snälla människor, sluta göra kaninöron på folk som blir fotade. Det är inte kul, har aldrig varit kul, och kommer inte heller någonsin att BLI kul!


Frimis:


Hittade inga bilder från juldagen, så jag bjuder på en gammal istället.
Det här måste ju för övrigt vara det mest misslyckade försöket i världshistorien till att göra kaninöron på någon som blir fotad.


Liquid bar:


Den här bilden ensam får mig att aldrig någonsin vilja gå till Liquid bar.


Harrys:


Fotografen: Vill ni vara med på bild?
Han: Ja för fan! *rycker tag i henne*
Hon: Men vi känner ju inte varandra…
Han: Kom igen nu stumpan!

…Lägg märke till hans välplacerade hand…

Fick ett fyllesamtal halv fyra i natt. Det var min pojkvän som ringde, men han bad att få vara anonym i det här inlägget så vi får kalla honom "Han" i fortsättningen. Han ringde i alla fall när han satt på bussen på väg hem från krogen och åt hamburgare.

Han (med munnen full): Nu ska jag gå av!
Jag: Okej.
Utanför bussen:
Han: Jag har aldrig ätit hamburgare på det där sättet förut!
Jag: Vaddå?
Han: Ja, på bussen! Och så slängde jag bara iväg påsen sådär!
Jag: Galet! Snacka om living on the EDGE!
Han: Living on the WILD SIDE skulle jag vilja säga!

Alltså, jag vet ju att många gör sjuka grejer på fyllan, men det här…!

God jul på er! Kom tomten med några julklappar ni kan skryta med då? Hem till mig kom det ingen jultomte i år, men tomtar finns det tillräckligt av ändå. Hela tiden, året runt. I år måste jag ändå säga att det finns en person som förtjänar lite extra att få priset som Årets tomte. Denna person är ingen mindre än…

...


En dramatisk paus...spännande va?!

Nästan lika spännande som i "Postkodmiljonären" när de den tävlande sagt sitt svar och det följer några alldeles för långa sekunder innan svaret kommer.


...och så drar de ut på det lite till...


...det kan ju bli spännande...


...Och preciiis när man ska byta kanal kommer svaret:
.

…ANNA ANKA!

Hon dök upp från ingenstans och blev känd över en natt tack vare sin 1800-talssyn på män och kvinnor och barnuppfostran. Hon har, enligt sig själv, det perfekta äktenskapet och tycker att alla kvinnor som inte gör som henne och kör på suga-gammal-gubbpung-varje-morgon-rutinen får skylla sig själva när deras män vill skiljas.

Tydligen har Paul Anka nu tagit ut skilsmässa. Vad ska man säga om det? Vägrade Anna suga?
Anna, om det är någon tröst så tycker jag att du sög bäst i år i alla fall!
GOD JUL!

Ni kan aldrig gissa vad jag såg förut! Av en ren tillfällighet cyklade jag förbi platsen där allt skedde. Hela världen stannade upp för en stund. Lokalreportrar från TV4 var där och filmade allt för ett inslag ikväll, men jag kommer nu att avslöja alltihop före dem. Håll i er:

JULKÄRVEN är nu uppsatt mitt i rondellen vid Högskolan i Jönköping!
Här är bildbeviset:

Kanske det största som har hänt i Jönköping. Någonsin.

Missa inte lokalnyheterna ikväll!

Efter snart fem års extrajobbande på Pressbyrån trodde jag att jag visste allt om stället. Men idag jobbade jag min sista dag och titta här vad jag upptäckte att vi säljer:

Extra Liquid Spearm. Och bara tjugo kronor för en förpackning!
Jag tar två!

Jag har bestämt mig för att göra slut på det längsta förhållandet jag har haft. Ett förhållande helt utan kärlek. Efter imorgon är jag en fri kvinna!

Pressbyrån: we are sooooo over!

Vad jag gör uppe? Jag har legat vaken sedan halv fyra och kunde inte somna om, så jag gick upp helt enkelt. Jag skulle i för sig kunna sitta här en stund och sen gå och lägga mig igen. Men jag jobbar inte så. Det går inte att bara komma och gå som man vill här inte. Lite som om en fotbollsspelare skulle gå på och av planen hur som helst under en match. Och hur skulle det se ut? Nej just det. Bara att gilla läget alltså. I för sig kommer jag att gå omkring med påsar under ögonen hela dagen nu...
.

http://www.oioioi.se/


Ja, humorn är lika trött som jag vid den här tiden.

Någon som är sugen på pasta, havregryn eller snus ikväll? I så fall är det bara att komma över. Diskhon är full.

I min familj är det ganska vanligt att gå i sömnen. Min pappa har till exempel vaknat av att han ligger på golvet och försöker krypa under en sladd. Min syster har vaknat när hon står i sängen och sliter ner gardinstången. Själv trodde jag inte att jag var drabbad. Tills i natt när följande hände:
Jag och min kille ligger och sover, men någonstans mitt emellan att vara sovande och vaken får jag för mig att det är min syrra som ligger bredvid. När ”hon” sedan lägger armen om mig knuffar jag surt bort henne och tänker sedan förskräckt: ”Varför ligger jag NAKEN?! Bredvid min egen SYSTER?!”
Jag hoppar upp ur sängen och famlar mig fram till garderoben. Får ut ett par stringtrosor som jag slänger åt sidan.
”Måste ha något mer täckande”, tänker jag och får fram ett par mormorstrosor boxertrosor. Jag drar på mig dem, lägger mig i sängen och somnar om som om inget har hänt.

Insåg vad som hade hänt först imorse när jag vaknade och förvånat konstaterade att jag hade trosor på mig…

Åh nej! Jag ska snart flytta och måste söka nytt boende. Mitt sjunde sedan jag flyttade hemifrån. Att söka lägenhet är ju bland det värsta som finns.
När jag skulle flytta till Jönköping sökte jag genom att lägga ut en annons på blocket. Fick bland annat svar från en kille som också skulle flytta hit och som undrade om vi kunde dela lägenhet. Han skrev minst tre gånger i mailet att han hade tjej. ”Så det är ingenting sånt”, lade han till. 

?

”Nähe, men då blir det inget. För jag är bara intresserad om det blir nånting sånt”, svarade jag.

Mvh,
Hyran blir billig om du är villig.

Igår var jag på avslutningsfest med klassen. Det hela inleddes med julbord i form av knytkalas och alla hade med sig en massa godsaker. På bordet trängdes traditionell julmat såsom köttbullar, piroger, bruna bönor och pizza. Väldigt trevligt. Därefter blev det julklappsbyte. Jag fick ett sugrör och fyra smällare. Tack, det är alldeles för mycket! ... Tur att jag själv hade köpt så fina klappar till bytet, så att jag slapp skämmas: Svettband för handlederna från Icas reakorg och en korv med bröd från Pressbyrån.

Apropå jul så är det hög tid att börja tänka på julklappar, gott folk! I juletid gäller det ju att suga ut släkt och vänner på så mycket som möjligt!

Min underbara pojkvän hade gjort frukost till mig när jag vaknade. Mjölk och smörgåsar. Mjölken serverades i ett vinglas.

- Fancy! Ni måste vara superrika!, tänker ni kanske nu.
Rika och rika. Vinglaset var det enda rena glaset i skåpet.
Några rena tallrikar fanns inte heller så brödpåsen fick agera underlägg. Skulle inte förvåna mig om min kille använde en grillpinne för att bre mackorna. Ja, det har hänt förut.

Classy.

Det här med grannar, det är väldigt speciellt tycker jag. Vissa säger man bara hej till, andra blir man vänner med och så finns det dem man gör allt för att undvika. Vilket förhållande har du till dina grannar? Är du den där jobbiga som alltid ska stanna och prata i alla lägen, eller den som väntar en stund extra innan du går ut om du hör att en av grannarna är i trapphuset? Jag tillhör den senare kategorin, helt klart. Inte utan orsaker dock.
I huset med min första egna lägenhet bodde jag och en massa pensionärer. Jag upptäckte snabbt att flera av dem spenderade hela dagarna med att sitta i fönstret och glo ut, så jag vinkade lite vänligt när jag tittade upp. Århundradets misstag. Vinkandet ledde till att en tant en dag öppnade dörren när jag passerade och frågade om jag ville komma in och titta hur hon bodde. Nej det ville jag inte, men jag gjorde det ändå. Tanten blev som tokig och sprang runt i lägenheten och pekade på alla saker hon hade gjort. Egenvirkade dukar, grytlappar och mattor hängde högt och lågt. Efter en stunds rännande satte hon sig utmattad på en stol i köket och jag gjorde lite villrådigt samma sak.
- Oj vad jag har ont i höften, sa tanten.
- Jaha ojdå, sa jag.
Och vet ni vad jag säger sen?!
- Själv har jag jätteont i ryggen.
Jag förbannar mig själv när tanten i nästa sekund river fram en stor låda med hundratals piller. Hon visar stolt upp ett piller i taget samtidigt som hon ingående beskriver vilket piller hon tar mot vilken krämpa. Jag kom inte därifrån förrän en timme senare.

Efter denna incident är jag mycket försiktig med att bli alltför vänskaplig med grannarna.

När det produceras dåligt med inlägg här kan man undra om jag funderar på att sluta blogga.
Om sanningen ska fram så… nej, det har jag just nu inga planer på att göra. Men ni får ta att ibland är inte motivationen på topp. De stora bloggarna klagar jämt och ständigt på alla hatfulla kommentarer de får. Jag har hittills sluppit personer på den här bloggen som sitter bakom sina kladdiga tangentbord och skriver anonyma och elaka saker. Men så häromdagen fick jag följande kommentar:

"Du klagar. Uppgradera för fan!"

Jag är inte riktigt säker på vad personen syftar på, men jag gillar inte tonen! Om han/hon med uppgradera menar uppdatera så vill jag bara ha en sak sagt…  Jag vet att det finns bloggare som sprutar ut tio inlägg om dagen (varav nio är fullständigt ointressanta). Men de får betalt för det! Jag kan också tänka mig att spruta ut en massa inlägg varje dag – om pengarna är de rätta. Om jag hade haft kvar min Lunarstorm (alias MissAK = inte lika coolt som babe666 som jag hade från början) hade jag nu ändrat status till Öppen för förslag. När det gäller bloggen alltså.

Ge mig ett bud!

Häromdagen bakade jag en kladdkaka för 8 personer. ÅTTA! Och ändå är den redan slut!
Min kille och Fredrik åt en slice var, det vet jag. Och nu skulle jag vara väldigt tacksam om den giriga människa som har ätit upp resterande två tredjedelar av kakan träder fram och erkänner!

...

Ja okejrå, det var jag! JAG smällde i mig hela skiten själv.
Om jag fick ont i magen? Ja. Men smakar det så kostar det.

Det sägs ju att när man är nära döden ser man sitt liv passera i revy. Man hör av sig till dem man älskar och man ångrar sina synder.

Undrar vad jag skulle ångra?

...kanske den gången då jag snaggade håret på min syrras docka för att jag ville känna hur snagg kändes att ta på (jag ville ju inte förstöra någon av mina egna dockor för en sån sak!).

...eller de smått elaka kommentarer jag kan ha fällt genom åren. Som den gången då mattanterna påsken till ära hade påskkärringsminkat sig och knutit en duk runt huvudet, varpå jag gick fram till en av dem och fällde kommentaren ”Ska inte du också klä ut dig?”. Hon såg inte glad ut, det gjorde hon inte.

...eller den gången då jag som sjuåring skrev en saga i skolan som var full med människor som sa ”fan” och ”helvete” och fröken tog mig åt sidan och sa att hon var kristen och därför inte tyckte om att vi svor. Jag sa okej och skrev hennes namn ihop med ett svärord på sista sidan i boken.

Hur som helst.
Än har jag ju inte stirrat döden i vitögat, så jag ångrar INGET!