Gubbsnusk på radion

Det har varit en del snack det senaste om MTG’s nya pratradio, Radio 1. ”Gubbradio” skriver många då det, med något undantag, enbart är manliga programledare. Gert Fylking är en av dem som har fått ett eget program. I ett avsnitt (här) pratar han med en strippa/porrskådis.

- Det är helrakat som gäller eller?, flåsar Gert när tjejen berättar att hon kom nyrakad till sin första filminspelning.
- Är du en sån där deep throat-tjej eller?
- 28 år och snygg som skam!

Just det där med att han tycker att hon är snygg nämner han ett flertal gånger under programmet.
- Jag pratar med en av våra absolut snyggaste, vackraste, finaste och bästa porrskådisar...
- Väldigt snygg som jag sa, jag tycker det.

Han frågar om hon kan tänka sig att strippa där i studion och han undrar hur långt hon går när hon strippar. Hon svarar ”till trosorna”.
- Om man vill ha av trosorna då?, stönar Gert.

Gert ber henne att visa i micken hur hon låter när hon stönar och avslutningsvis frågar han var på kroppen hon gillar att få sperman.

Gert, ditt flåsande gubbslem! Jag tycker inte att det här chockerande över huvud taget. Möjligen är det skamligt att MTG väljer att sända sån här dynga. Gert är en helt vanlig snuskgubbe som i direktsändning får chansen att kåta upp sig på en porrskådis.

Alla tjejer tvingas under en livstid att möta sin beskärda del av (gubbar som) Gert. Det som provocerar mig är att MTG kallar det underhållning.


Gert. You are one in a million.


Jag hatar...

...att slicka på papper! Nu menar jag inte att jag då och då brukar ta ett random A4-papper och slicka på; jag tänker på de tillfällen då jag tvingas slicka på frimärken eller kuvert! Idag var en sådan dag. Jag tvingades slicka igen fyrtio kuvert! Halvvägs kom jag på den smarta idén att blöta en disktrasa och dra på klisterremsan för att blöta den. Vad tror ni hände? Jo då ville det förbannade klistret inte fastna och jag blev tvungen att slicka på det förbannade kuvertet ändå.

Det finns bara en sak som är värre än att slicka på papper: att slicka på papper som man har dragit med en disktrasa på…

32-penguin-falls-over.gif image by Beloved_Darkness


Dialekter och talfel.

För två år sedan flyttade jag från staden med dialekten från helvetet till staden där alla pratar som Emil i Lönneberga. Som bönder alltså. Det är ingen vacker dialekt, men det kan jag stå ut med. MEN, SNÄLLA (!!!) sluta säga "här vid" och "där vid" i slutet av varenda jävla mening! Det är svenskafel och ingenting annat. Jag ska exemplifiera med vad en man sa på jobbet:

Man: Jag vill ha en Göteborgs Rapé där vid.
Jag: Där vid VAD?!

Okej, nej så sa jag inte...
Det jag vill komma fram till är att Ni slänger er med dessa ord som fjortisar gör med "typ" och "liksom". Inse att "här vid" och "där vid" inte fyller någon som helst funktion i slutet av en mening utan bara är FRUKTANSVÄRT irriterande! Så irriterande att jag snart stryper någon! Här vid.
.



Nej jag är inte bitter. Bara uppmärksam.

Obehagliga barndomsminnen.

Titta på den här videon från barnprogrammet "Hajk" som visades under sommarlovsmorgon när jag var liten. Hur tänkte de som var med egentligen? Och då pratar jag inte om de töntiga gubbarna från Sven-Ingvars eller vad det nu är för skit, nej jag menar barnen! Jag minns att jag redan som liten störde mig extremt mycket på de två killarna som står vid grinden. De förstörde min dag. Och hur tänkte hon med de stora runda solglasögonen? Jag hade också ett par runda solglasögon under en svag tid i mitt liv. Jag var sju år och köpte dem enbart för att min storebror köpte ett par sådana och jag tyckte han var cool. Det är ju ett under att jag blivit den jag är idag med sådana förebilder.

..


Yummy!

Var nyss och köpte en pastasallad med kyckling. Jag fick ingen sallad, men däremot ett tjockt gråsvart hårstrå bland pastan och kycklingen. Jag som älskar hår i maten. Tack ska ni ha, Pizzeria Maestro.


Tråkigt inlägg förtjänar tråkig rubrik


Åh nej, nu börjar beach 2009-hetsen. Likt ett virus sprider den sig sakta men säkert. Bara de senaste dagarna har folk i min omgivning pratat mycket om vikt. Ett av mina topp tio samtalsämnen att hata. Finns det mycket tråkigare att prata om? Igår fällde någon kommentaren "Jag vill också ha tvättbrädemage", till mig. Tvättbräda och tvättbräda. Resultatet av magsjuka skulle jag vilja säga. Obs kids, don't try this at home.

Själv har jag nu haft en lååång period av härligt uppehåll i träningen och är nu tillbaka till The kycklingarmar. Så att ... beach 2012, here I come! Någon som är på?


Min största fobi

Vill tillägna det här inlägget till min vän Johan som har fobi för spyor och som får chockterapi för detta av mig som alltid ringer och berättar sådana här historier för honom direkt efter att de har inträffat.

Det finns några få bloggar som jag tycker är roliga. En av dem är Alex Schulmans. Jag läste det här inlägget av honom alldeles nyss och insåg att han och jag har en sak gemensamt: båda hatar hår. Jag menar inte hår som sitter fast på huvudet, men hår som finns på ställen där de inte borde vara. Som håret man kan hitta i avloppet, som Alex skriver om. Alex blir dock inte äcklad av sina egna hårstrån om de ligger på fel ställen. Där skiljer vi oss åt. Vi kan ta ett exempel som inträffade för ca två år sedan:

Jag sitter hemma i min lägenhet och njuter av en av mina absoluta favoriträtter: pannkaka. Jag är inne på min tredje när jag plötsligt tittar ner på min tallrik och ser att en bit av ett hårstrå sticker ut ur pannkakan som ligger där. Pannkakan som jag redan hunnit äta halva av. Det är inte bara det att det är ett hårstrå i pannkakan, utan tanken på att jag eventuellt har ätit upp halva hårstrået. Det vänder sig i magen och jag måste luta huvudet bakåt och andas djupt. Precis när jag tror att jag inte mår illa längre tittar jag på hårstrået igen och då händer det. Jag spyr. Rakt ut. Över hela golvet.


Många människor har fobier för ormar eller råttor. Jag har fobi för hår.


Nu måste jag lägga mig ned och hyperventilera. Mår fortfarande dåligt bara av minnet av denna händelse.




Kraaaam på er!

BOOOORING!!


Tänkte för en gångs skull njuta av lite kvalitetstid vid teven, och vad händer?! Det finns INGET att titta på enligt TV-tablån! Livet i Fagervik, vad är det för skit? Men så plötsligt ser jag ljuset i tunneln: De visar Ett herrans liv på TV4+! Filip och Fredrik! Kvällen är räddad! Jag byter snabbt kanal men hamnar mitt i en sån där riktigt tråkig brittisk serie. Jag är helt säker på att det är fel på mina kanalinställningar, tills jag läser om programmet: "Ett herrans liv - Brittisk komediserie från 1994-99. Våren har kommit till Dibley och Alice och Hugo har fått en liten flicka. Planeringen inför dopet är i full gång trots att det fortfarande inte är helt klart vad namnet ska bli".

BOOOOOORING!!!! Jag har blivit lurad! Det här måste verkligen klassas som ett av de tråkigaste programmen som någonsin har visats. Så nu ligger jag här i soffan och vill avlida av uttråkning. Eller nej nej, jag vill slå huvudet riktigt hårt i soffbordet och SEN avlida av uttråkning.


Ja, ni fattar nog känslan.


RSS 2.0