Du är vad du bloggar om

Vill tillägna det här inlägget till min vän Johan som har fobi för spyor och som får chockterapi för detta av mig som alltid ringer och berättar sådana här historier för honom direkt efter att de har inträffat.

Det finns några få bloggar som jag tycker är roliga. En av dem är Alex Schulmans. Jag läste det här inlägget av honom alldeles nyss och insåg att han och jag har en sak gemensamt: båda hatar hår. Jag menar inte hår som sitter fast på huvudet, men hår som finns på ställen där de inte borde vara. Som håret man kan hitta i avloppet, som Alex skriver om. Alex blir dock inte äcklad av sina egna hårstrån om de ligger på fel ställen. Där skiljer vi oss åt. Vi kan ta ett exempel som inträffade för ca två år sedan:

Jag sitter hemma i min lägenhet och njuter av en av mina absoluta favoriträtter: pannkaka. Jag är inne på min tredje när jag plötsligt tittar ner på min tallrik och ser att en bit av ett hårstrå sticker ut ur pannkakan som ligger där. Pannkakan som jag redan hunnit äta halva av. Det är inte bara det att det är ett hårstrå i pannkakan, utan tanken på att jag eventuellt har ätit upp halva hårstrået. Det vänder sig i magen och jag måste luta huvudet bakåt och andas djupt. Precis när jag tror att jag inte mår illa längre tittar jag på hårstrået igen och då händer det. Jag spyr. Rakt ut. Över hela golvet.

Många människor har fobier för ormar eller råttor. Jag har fobi för hår.

Nu måste jag lägga mig ned och hyperventilera. Mår fortfarande dåligt bara av minnet av denna händelse.

Kraaaam på er!