Du är vad du bloggar om

Idag kom jag till Stockholms Centralstation 14.45 för att ta tåget till Örebro 15.07.

Samtidigt på SJ’s kontor:

- Hörrni, vad tror ni oddsen är att 15.07-tåget blir försenat?
Högljudda skratt hörs i bakgrunden.
- Inte en chans att det kommer iväg över huvud taget! Men ropa ut att det ska gå 15.37, så att de får hopp de jävlarna. Skyll på tekniska problem eller nåt.

15.35
- Okej, 15.07-tåget är nu officiellt inställt. Ska jag ropa ut det?
- Nej nej för fan! Vi plågar dem ett tag till. Ropa ut att den nya tiden är 15.52!

15.52
- Okej, nuuuu kan du ropa ut det. Och säg att nästa går 17.07.
- Jo, för det kommer det säkert att göra. HAHAHAHAHA!

Den nye har hela tiden suttit tyst och studerat sina arbetskollegor. Nu flackar han med blicken och stammar fram:
- Men...men...varför är det så många tåg som inte funkar egentligen? Vi fick väl flera miljoner efter förra vintern för att lösa problemet till det här året? Vad har de pengarna gått till?

De andra tittar tyst på varandra. Margareta, den självutnämnda bossen i gänget harklar sig.

- Kom, säger hon och tecknar med ena pekfingret till den nye att han ska följa med henne.
De går ner i källaren och fortsätter längs den trånga korridoren. Margareta stannar framför en stor metalldörr som är märkt med ordet ”FÖRVARING”. Dörren är förseglad med en regel och en kedja med ett tungt hänglås. Margareta öppnar dörren och håller ut armen i en svepande rörelse.

- TADDAAAAA!