Rubrikjävel

Det är fult att skryta i Sverige. Om man inte är under sju år förstås. Då är det helt okej att tycka att man själv är bra. Det tyckte jag ofta att jag var när jag gick på dagis. Kommer ihåg hur irriterad jag kunde bli på efterblivna ungar som åt sitt snor eller ungar med talfel som sa "babri och gabberob" om barbie och garderob. Själv var jag perfekt. Jag var bäst. På allt. Nu när man är lite äldre har man lärt sig att det är fult att säga att man är jävligt nöjd med sig själv.

Och nu tänkte jag avsluta det här inlägget med en låt som jag vill tillägna den här tiden i mitt liv:



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0