Du är vad du bloggar om

…jag har haft en drös toppenjobb också!

Mitt första extrajobb var som telefonförsäljare. Jag var 15 år och likaså var mina medarbetare. Säljcoachen var fem år äldre och pratade bara med dem som sålde bra. Aldrig med mig dvs. Men en dag när jag kom till jobbet mötte säljcoachen mig med öppna armar:
- HEJ ÄLSKLIIIIING!
Sedan visade hon mig på ett A4 papper som hon satt upp på väggen att jag denna månad hade sålt bäst av alla. Alla säljare förvarade sitt säljmaterial (ett säljmanus som man slaviskt skulle följa, ord för ord) i en vit plastbox. Nu ville säljchefen belöna mig för mitt hårda arbete och sa med tillgjord bebisröst:
- Vet du vad du ska fåååå? En träbox istället för plastboxen! GRATTIS!

Jag och träboxen fick ett kortlivat förhållande, för strax efteråt tog jag ett stort steg i karriären och började jobba på hamburgerkedjan Max. Steka hamburgare, göra rent fritösen och så tusen skrikande barnfamiljer på det. What’s not to love?

Jag har också, som ni kanske vet, jobbat på Pressbyrån. En av mina första dagar på jobbet, när det mesta kändes förvirrande, kom en gubbe in och sa att han ville ha ”Röda lacket”. Eftersom jag inte hade någon koll på vad vi sålde i butiken gick jag planlöst runt bakom kassan och låtsades rota i skåpen. Efter en stund stannade jag upp och sa:
- Jag tror tyvärr inte att vi har något nagellack alls.
Gubben frustade till av skratt och förklarade att Röda lacket är en snussort.

Fler spännande Pressbyrå-moments kan ni läsa om här.

Jag och Roy. Bilden har egentligen inget med inlägget att göra.