Du är vad du bloggar om

I onsdags kväll fann jag mig själv stå mitt i New York, på ett riktigt amerikanskt cocktailparty, pratandes med en kostymklädd lite äldre man från London. Han är för övrigt (mycket) högt uppsatt på PR-avdelningen för en internationell TV-kanal. Då jag var där för en bröllopstidnings räkning inleddes samtalet naturligtvis med att diskutera ämnet bröllop. Han berättade bland annat att han var gift sedan elva år tillbaka. Vi pratade vidare om ditten och datten och mannen frågade var jag och mitt sällskap skulle ta vägen senare. Jag svarade att vi skulle prova på New Yorks nattliv.
Han: Oh that’s great! I haven’t been out clubbing in a reeeeally long time.
Jag: Yeah, not in eleven years...

Ja det ska jag.

Följande händelse inträffade för ca tre år sedan:

Jag är på dåligt humör och ska ringa min kompis Johan för att ösa mina problem över honom. Jag bläddrar snabbt fram hans namn i telefonlistan och ringer.
- Johan, svarar en mansröst som INTE tillhör MIN Johan.
- Ja, det är Anja, säger jag irriterat. Kan jag få prata med Johan?
- Eee…det är Johan?
- Ja, jättekul… Jag är på dåligt humör, kan jag bara få prata med honom?
- Haha, men det är ju jag!
- Men jag hör väl att det inte är det! Är det hans brorsa eller vem är det?!
- Nej, det ÄR Johan.
- Okej visst visst, säg nåt då som får mig att tro på dig.
- Jag vet inte vad jag ska säga?
- Ja…du kan ju berätta hur vi träffades.
- Vi träffades på Kåren för en månad sen och bytte nummer…

Jag stirrar på telefonen (ja, precis sådär onaturligt som folk gör i dåliga såpor, som Glamour). DÅ slår det mig. Min kompis heter inte ”Johan” på min mobil. Jag måste ha fått hjärnsläpp. Jag hade alltså ringt fel Johan. Jag har ringt en Johan som jag tydligen har bytt nummer med i alkoholdimman på Kåren.

Stackars kille, han måste ju ha trott att jag är en riktig hagga (synonymt med kärring, häxa, satmara och obehaglig kvinna).



Vilket jag också är.

Vad gör ni? Jag har precis varit och sett The Town på bio. Se den!

Efter filmen hände något märkligt:

Jag och min kompis går båda på toa och jag verkar bli klar först så jag tvättar händerna och väntar. Samtidigt som jag ska torka händerna ser jag i ögonvrån henne ställa sig vid handfatet bredvid mig. Hon är lång, omkring 1,80, och blond – svår att missa. Jag går runt henne för att slänga pappersservetten och ser då att hon har lagt sina vantar på bänken bredvid sig. Filmen vi har sett handlar om rånare och jag tar tillfället i akt att vara lite ”rolig”. I ett obevakat ögonblick tar jag därför hennes vantar och börjar sakta gå mot utgången. Jag funderar på om jag ska ställa mig en bit bort och studera hennes reaktion när hon upptäcker att de är borta, alternativt larva mig ännu mer och springa ut från toaletten med vantarna i högsta hugg. Jag tittar upp i spegeln, möter hennes blick och inser plötsligt att det inte alls är min kompis utan ett par helt främmande ögon jag stirrar in i. Jag mumlar något, ger den okända kvinnan sina vantar och får väldigt bråttom därifrån.

Det var allt. Måste sova nu. God natt.

Det är dags att blicka tillbaka på året som har gått. Jag har därför, dagen till ära, låtit mig själv intervjua mig:

1. Gjorde jag något i år som jag aldrig gjort förut?
- Jag fick nageltrång och fick amputera bort stortån. Okej, inte tån men tånageln! Eller okej, en läkare klippte bort några mm av nageln. Det hade jag inte varit med om förut i alla fall!
2. Dog någon som stod mig nära?
- Min mobil tog livet av sig någon gång i september. Thanx for bringing that up…
3. Vilka länder besökte jag?
- Costa Rica, Panama, Colombia, Argentina, Nya Zeeland, Australien, Singapore, Malaysia och Lettland. Helt okej för ett år kan jag tycka.
4. Vilken händelse från år 2010 kommer jag alltid att minnas?
- Jordenruntresan kommer jag nog att minnas ett tag i alla fall.
5. Vilken var min största framgång 2010?
- Att jag lyckades skaffa mig ett fast jobb på en reklambyrå. Dock gick företaget i konkurs för en tid sedan. Men i alla fall!
6. Största misstaget jag gjorde?
- Att jag flyttade in hos haggan i Solberga/Älvsjö under februari-april. Det ångrade jag bittert varje sekund av tiden jag sedan bodde där.
7. Har jag varit svårt sjuk eller opererat mig?
- Hallå, läste jag inte svaret på fråga ett?!
8. Det bästa jag gjorde?
- Hmm, svårt. Jag gör alltid så mycket bra.
9. Gjorde någonting mig riktigt arg?
- How much time do you have?
10. Gjorde något mig riktigt glad då?
- Nej.

Jooo såklart. Det får jag nog framför allt tacka vännerna, familjen och killen för.
11. Mitt favoritprogram på TV 2010?
- Solsidan ligger bra till där.
12. Årets bästa film enligt mig?
- Sånt här är ju så svårt under press, men "Avatar" ligger extra högt upp på listan. "Till det som är vackert" ligger extra långt ner...
13. Vad gjorde jag på min födelsedag 2010?
- Jag låg nog och mådde dåligt. Inte på grund av den stigande åldern utan av alkoholen dagen innan. Så går det när man fyller år dagen efter nyårsafton.
14. Hur skulle jag beskriva min stil år 2010?
- Vilken stil? Det känns som att jag har bott i en stor vinterjacka hela året. Det borde inte heta ”årstider”, det borde heta vinter, juni och juli.
15. Till sist: Lärde jag mig något nytt under 2010 som jag vill dela med mig av?
- Slicka inte på lyktstolpar när det är kallt ute! Om tungan fastnar kommer någon att kissa på den för att få loss den.

Gott nytt år!

Kära fans,

Det är nu bara några få dagar kvar av mitt så kallade liv.

Nej, jag ska inte dö. Men nästan. Jag fyller nämligen år om några dagar. Åldersnoja, tänker ni kanske nu. Men det är fel. Jag mår dåligt på grund av SJ. Det gör väl de flesta i för sig, men jag mår extra dåligt för att jag från och med min födelsedag kommer att tvingas betala VUXENPRIS på tåget! Hejdå är det också till sista-minuten biljetter tills jag blir pensionär.

Det är så jävla kallt på mitt rum att jag funderar på att sova någon annanstans i lägenheten i natt. Sånt har jag gjort förr, inga konstigheter. När jag var liten hände det nämligen ganska ofta att jag frågade mina föräldrar om jag fick ”sova på något konstigt ställe”. Lillasyrran tvingades naturligtvis att ställa upp på samma sak. Genom åren sov vi därför bredvid varandra under någon säng, under ett skrivbord, under köksbordet och så vidare.

En dag släpade jag med min madrass från sängen och la den i badkaret. Men då tyckte min mamma att det fick vara nog.

Nu bor jag ju inte hemma längre, så i natt kan det vara dags för ett nytt försök.

Jag har sedan två månader tillbaka begått ett av de värsta brott en tjej kan begå enligt alla religiösa skrifter. Tjejtidningar alltså.

För två månader sedan tog min flaska med rengöring för huden slut. Det första jag gjorde var inte att i ren panik springa och köpa en ny (det här är förmodligen något jag borde få kognitiv behandlingsterapi för, jag vet).

Jag tänkte köpa en ny. Självklart. Som tjej vet jag ju att jag behöver en jävla massa produkter. Men de är svindyra och därför har jag begått en dödssynd.

- Vad i helvete har hon gjort?!, undrar säkert många av er nu och känner er nästan lite förlamade av ångest.

Jo det ska jag tala om. Jag har tvättat ansiktet med tvål och vatten.

Jag orkar knappt skriva det här inlägget. Inte för att jag inte vill utan för att jag har ont i hela kroppen.

Om jag har blivit påkörd av en lastbil? Brutit vartenda ben i hela kroppen? Ja. Typ. Jag tränade igår för första gången på flera månader och har idag träningsvärken från helvetet.

Jag försökte nyss sätta mig på toaletten. Har ni haft sådan träningsvärk att ni måste ta tag i handfatet och hålla i er för att kunna sätta er på toan? Så har jag nu, men 100 gånger värre. Att böja mig ned gjorde så ont att jag såg någon annans liv passera i revy.

Note to self: Dubbla pass när du är otränad är en jävligt dålig idé!

Är hemma hos pappa. Hittills har dagen sett ut ungefär såhär:

- Frukostdilemma i morse: Mjölk, te, juice, bröd, yoghurt eller gröt? Kanske omelett eller varför inte pannkaka? I vanliga fall brukar problematiken ligga i vilken kombination av de tre varor i kylen - ketchup, smör och gurka - som passar bäst ihop.
- Klockan två stod maten på bordet. Kycklinggryta. Ingen varmakoppenförjaginteorkarlagamat här inte.
- Efter maten: Glass! Magnum Mini eller Glassbåt, det är bara att välja. I min frys finns bara en massa is och några trista matlådor.
- Ikväll: Bio. Pappa bjuder.


Just nu har jag extremt svårt att minnas varför jag över huvud taget flyttade hemifrån.

(Klicka på bilden)

När jag gick på toa nyss låste jag dörren. Inga konstigheter.
Ja, förutom en liten detalj då: jag är ensam hemma.

Vad trodde jag skulle hända egentligen? Att någon under den korta tiden skulle bryta sig in genom den låsta ytterdörren, rusa fram till toaletten, öppna dörren och skrattande peka på mig?



Ja, ungefär så.

Jag: Vet du om att det bara är omkring femton år sen som Socialdemokraterna bar nazistuniform?
Min kille: Va?!
Jag: Mm...
Min kille: Men näääe, varför skulle de ha haft det?
Jag: Ee…för att de har nazistiska värderingar kanske?
Min kille: Socialdemokraterna?
Jag: Men näe, Sverigedemokraterna såklart!
Min kille: Men du sa Socialdemokraterna.
Jag: Men jag menade Sverigedemokraterna.

Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna...same same, but different.

Eftersom jag inte har några skor som passar min jättetå kör jag nu för tiden barfota på jobbet.

Väldigt Kirchteiger av mig.